Fokus på robust värmeförsörjning i vardag, kris och krig

Ett längre avbrott i värmeförsörjningen under vintern kan snabbt få allvarliga konsekvenser för människor och samhällsviktiga verksamheter. I ett nytt tvåårigt projekt ska Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB stärka fjärrvärmens motståndskraft i Norrbotten, enligt ett pressmeddelande.

Projektet berör länets samtliga kommuner – däribland Överkalix – som är beroende av stabil värmeförsörjning under långa perioder av sträng kyla. Fjärrvärme är en dominerande värmekälla i många tätorter i Norrbotten.

Sårbarheter i en mer komplex riskbild

I pressmeddelandet beskrivs att fjärrvärmesystemen påverkas av en allt mer komplex riskbild. Det handlar bland annat om ekonomiska och fysiska utmaningar kopplade till:

• stigande bränsle- och biomassapriser
• osäker tillgång till råvaror
• extremväder
• störningar i el- och leverantörssystem
• cyberhot
• ett försämrat säkerhetspolitiskt läge

– Under en kall vinter i Norrbotten är fungerande värmeförsörjning avgörande för människors hälsa, för samhällsviktiga verksamheter och för att samhället ska fortsätta fungera. Vi behöver därför förstå våra sårbarheter innan en allvarlig störning inträffar, säger Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Hela kedjan granskas – från bränsle till kundrelationer

Projektet heter “Kallt väder och kritisk infrastruktur – ökad beredskap bland fjärrvärmeföretag i Norrbotten” och ska undersöka hur en ekonomiskt hållbar och resilient fjärrvärme kan säkras i Sveriges nordligaste län. Arbetet omfattar hela fjärrvärmens värde- och leverantörskedja, från tillgången till bränsle och lagring till produktion, distribution och kundrelationer.

Forskarna ska tillsammans med fjärrvärmeföretag, kommuner och Länsstyrelsen identifiera och analysera ekonomiska, tekniska, klimatrelaterade, digitala och geopolitiska risker.

– Ingen aktör kan ensam hantera hela riskbilden. En starkare beredskap förutsätter att fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer vet vem som ansvarar för vad och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt, säger Berit Nilsson, samordnare energi och klimat vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Norrbotten som testmiljö – metoder kan spridas nationellt

Norrbotten beskrivs som en strategisk testmiljö i projektet, med strängt vinterklimat, stora avstånd, begränsade alternativa försörjningsvägar och höga krav på stabil värmeproduktion.

– Om vi kan utveckla en robust och fungerande modell under Norrbottens krävande förhållanden kan lärdomarna få stor betydelse även för andra län. Ambitionen är att gå från fragmenterad riskhantering till ett gemensamt och systematiskt beredskapsarbete för svensk fjärrvärme, säger Kristina Lygnerud, VD, Lygnerud AB.

Enligt pressmeddelandet ska resultaten integreras i kommunernas och Länsstyrelsens arbete med energiplanering och beredskap. Metodiken ska även spridas till andra länsstyrelser via Länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan (LEKS).

Start i oktober 2026 – finansieras av Energimyndigheten

Projektet är tvåårigt, startar i oktober 2026 och finansieras av Energimyndigheten.